Ett av målen jag hade med vår resa till Costa Rica var att lära mig att surfa. Vilken chliché suckar ni, och ja, jag suckar med er. Livskris à la post student skulle man kanske kunna kalla det. Det kändes inte så mycket bättre när varannan människa vi mötte under vår resa hade provat på denna kallsupsfyllda sport som kan ge både blåslagna knän och spräckta tänder (speciellt när man får surfbrädor i huvudet), men reser man till ett surfmecka kan man kanske inte förävnta sig så mycket annat.
Lärde du dig då? tänker ni. Tja, allt är ju relativt svarar jag. Även den mest obalanserade kan nog ställa sig upp på en longboard - den längsta och bredaste av surfbrädsmodellerna, men att surfa gröna vågor och sådär coolt i tunnlar lär nog ta några till träningspass för mig. Platsar alltså ännu inte i Blue Water High, och kan inte påstå att det var nära. Men kul var det ändå! Lägret vi var på var LaPoints läger i Santa Teresa, Costa Rica, och vi bodde i ett drömhus på toppen av ett berg med en massa sköna människor. En riktig lyxvecka med andra ord, trots uppgång 5.30 varje dag för ett morgonpass innan frukost. Trots att jag nog fortfarande föredrar snö under min bräda än så länge, kan jag ju inte komma ifrån att det var sjukt kul och att jag gärna skulle prova igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar